Lalala
I övrigt så finns det inget som förvirrar mig mer än när locket till smörpaketet är på fel plats. Det ska vara på diskbänken. Om det inte ligger där så virrar jag runt i en halvtimme innan jag hittar det på matbordet, precis bredvid smörpaketet. Så här får det inte vara. Det kan inte fortsätta så. Min hjärna blir förvirrad.
(Alltså. Jag är konstig. Inget tänkande är som det brukar. Jag kan inte tänka normala saker, därför fyller jag huvudet med massa smörpaket och snurrande hundar och andra saker som inte tar någon plats. Samtidigt som det ligger något och trycker ibland, något som känns som gråt men som jag inte vågar släppa ut. För jag har ingen anledning att gråta. Egentligen.
Det känns dumt att helt ärligt svara "jag vet inte" när man får frågan "vad tänker du på?" Pinsamt. För jag kan tänka. Det är min paradgren. Och jag kan tänka på bra saker också.
Jag måste göra något åt det tror jag.
Hit med lite solnedgång bakom träden på andra sidan sjön, lite skratt och lite gråt och lite känsla ... känsla av att vara levande.)
(Alltså. Jag är konstig. Inget tänkande är som det brukar. Jag kan inte tänka normala saker, därför fyller jag huvudet med massa smörpaket och snurrande hundar och andra saker som inte tar någon plats. Samtidigt som det ligger något och trycker ibland, något som känns som gråt men som jag inte vågar släppa ut. För jag har ingen anledning att gråta. Egentligen.
Det känns dumt att helt ärligt svara "jag vet inte" när man får frågan "vad tänker du på?" Pinsamt. För jag kan tänka. Det är min paradgren. Och jag kan tänka på bra saker också.
Jag måste göra något åt det tror jag.
Hit med lite solnedgång bakom träden på andra sidan sjön, lite skratt och lite gråt och lite känsla ... känsla av att vara levande.)
Kommentarer
Trackback