J och J
Jeanette: Jag köpte en yoghurt som jag kan dricka i bilen förut
Jag: Vilken framförhållning du har :O
Hon: Mm... Låter lite såhär -okejjaglåtsasattjagförstårsåverkarjagsmart-
Jag: ... du vet inte vad framförhållning betyder va?
Hon: ... Nej. Vad betyder det?
Jag: Hm, typ... Eeh... Nej jag vet inte. Men det lät smart att säga så.
Hon: Mm, det gjorde det faktiskt :)
Ibland är jag i vilket fall glad att mina och Jeanettes telefonsamtal inte blir avlyssnade.
Och jag vet faktiskt vad framförhållning betyder... (a) Lite grann. Folk säger att jag ska ha mer sån vad det gäller mina arbeten (som jag sitter och skriver klockan halv fyra natten innan inlämning). Varför vet jag absolut inte.
Dageninnan
Sitter och pratar med Jeanette, måste gå här ifrån om en halvtimme. (Om jag är lydig flicka och gör som mamma säger)
I morgon drar jag iväg. Det ska bli trevligt. Jag menar, ridläger. Det är alltid askul. Blir så flummig stämning. Eller är det bara för att jag åker med typ, nynäshamns konstigaste sällskap?
Fick dock lite panik förut. Jag typ, började knäcka med fingrarna och trycka på vänstra piltangenten på msn så att det låter i konstiga flummiga entoniga ljudföljder, pratade men lyssnade inte på svaren och började till och med tugga på knogarna, helt sjukt för jag har aldrig gjort det förut.
Jag typ... Var stressad utan att egentligen göra något. Kände massa saker jag inte gav utlopp för (förutom genom knogbitningen då), och var fundersam utan att tänka på något. Och pratade utan att lyssna på svaren.
Tur att man i alla fall inte kan bli besviken utan att ha ställt krav. För krav är det minsta jag vill klamra mig fast vid nu. Jag hatar krav. Krav förstör våra liv.
Nej nu ska jag lyssna på Albion. Typ, för att gitarr gör mig lugn.
häh?
:P
Jag känner mig lite invalid. Jag kan inte sjunga. För när jag andas in för mycket får jag hostreflex och då blir det liksom lite jobbigt. Blä.
Idag var jag och mamma på Hööks och Ikea. Det var funniiiiiie. Typ.
Mor och far Lindqvist ...
Det händer ibland att jag tvivlar på mina föräldrars ... kapacitet. Detta är några exempel på sådana tillfällen;
När de ska hitta vägen
"Åt vilket håll ligger svandammsparken?" (Till exempel)
M: "Vänster"
P: "Höger"
Hur många gånger har man inte hört det här?
När de verkligen ska ha koll på vart saker och ting är
Detta gäller nog mest mamma. Hon har en stor förmåga att städa undan saker, eller kanske lägga de på ställen så vi inte tappar bort dom. Detta får dock motsatt effekt när hon glömmer bort vilket som var det där säkra stället som vi aldrig skulle glömma, som hon gjorde med mina svenskaarbeten, eller råkade kasta Julias betyg i papperskorgen för att dom låg ju och skräpade där på arbetsbordet. (Okej, det här kan ha varit en överdrift. Men mina betyg är borta. Och det var mamma som skulle "lägga dom på ett säkert ställe")
När det ringer i telefonen
Ja, så var det det här när telefonen ringer. Sitter jag och min syrra på varsitt dass så är det kört - ingen svarar i telefonen. Det är så frustrerande att sitta där bakom låst dörr och vara höra signal efter signal gå, och eventuellt något "men svara då!" från en virrig förälder - utan att ha en chans att springa och lyfta på luren.
Jag tar för givet att mina föräldrars vänner blev mycket tacksamma när jag och Karin kom till familjen för att få lite reda på det här.
Mina föräldrar har bott tillsammans i tjugofem år. Ett halvt, halvt sekel. Jag förstår inte riktigt hur det var i det här hushållet innan jag och Karin kom och organiserade upp allt.
Ni som inte var helt säkra på min ironi innan hoppas jag blev det i och med slutklämmen om Karin, och speciellt mig som särskilt organiserade. Jag hoppas att de flesta av er vet hur mycket jag tycker om mina föräldrar, trots att jag är femton år och som de flesta femtonåringar ibland klagar på dom och framställer dom som något virrigare än de är. Och ...
Nej, nu ringer telefonen - pappa sitter bekvämt i fåtöljen utan att lyfta på blicken och mamma pratar med hunden - känner att jag måste gå och ta det.
Jo jo..
Jag måste säga att ett personlighetsdrag hos mig är att säga de mest otippade saker på de mest otippade tillfällena.
Mitt under slaget vid Helms Deep; orcherna har precis fått fram gigantiska stegar och är på väg att bryta sig in i grottorna till kvinnorna och barnen:
"Alltså... Har du anlag för visdomständer i båda käkarna?"
:L
...Eld-typ-Pokémon är bra mot Gräs-Pokémon, Insekt-Pokémon, Is-Pokémon och Stål-Pokémon. Eld-typ-Pokémon är dåliga mot Drak-Pokémon, Sten-Pokémon och Vatten-Pokémon. Eld-Pokémon är svaga mot attacker av typerna mark, sten och vatten. Några eldattacker är Ember, Flamethrower och Fire blast. Exempel på eld-Pokémon är Charizard, Typhlosion, Blaziken, Goukazaru, Rapidash, Entei, Camerupt och Booburn. Eld-pokémon har bra special-attack.
Hack
Det är typ... Hack i tankarna.
Ang. artikel i cosmopolitan
Förresten, på tåget i morse satt jag och läste senaste numret av Cosmopolitan. Dom hade skrivit en artikel om män i grupp, som jag fann ganska intressant.
Efter att jag läst klart artikeln undrade jag varför man inte pratar mer om sådant, till exempel i skolan. För även om det är väldigt få människor som verkligen gör de här sakerna, så kan själva principen; då grupptrycket får en att göra saker man egentligen tycker är dåligt, väcka tankar och kanske leda till diskutioner. Diskutioner som kanske kan få folk att öppna ögonen för sådana saker, få folk att våga stå emot.
Det stod mycket om killgrupper med starka ledare som kan få de mer passiva killarna att göra de mest sjuka sakerna.
Det känns som att samhället blundar lite för sånt här, som att, "men låt pojkarna vara, det är klart att våra pojkar inte bara skulle gå och våldta någon! Det finns sjuka människor men man ska inte dra alla för en kam".
Och nej, det är klart att man inte ska dra alla för en kam. Det är både orättvist och fel. Men man ska inte var för naiv heller. Jag har sett grupper med helt normala killar - verkligen jättegulliga och trevliga i övrigt - övertala varandra att göra saker som om vilka de senare sagt "jag är så jävla sjuk i huvudet ibland... Men det enda jag är rädd för är att förlora mina vänner"
Samtidigt så behöver det ju verkligen inte vara svårt att ta ställning och göra någonting åt det här. Jag minns att en killkompis en gång berättade för mig att hans kompis brukade tafsa på tjejerna i hans klass. Jag blev nästan chockad och kommer ihåg att jag sa "men gud, varför gör ni inte något då, ni är ju hans kompisar?" För liksom, lyssnar han på någon så är det ju på dom.
Några veckor senare berättade den här killen att en gång när han sett sin kompis... In action, så att säga, så hade han sagt "men shit, kan du inte lägga ner nån gång? Fattar du inte hur jävla barnslig du är som gör sådär?" Det hade lett till att flera killar i gänget hade vågat säga till, och den här killen hade skärpt till sig.
Aja, nu känner jag att jag börjar snacka lite för mycket. Men det jag vill få fram är, att man borde börja prata mer om sånt här i större sammanhang. Kanske är jag orättvis som pekar ut killar - för det är ju inte bara killar som gör saker på grund av grupptryck, men det var just det jag fått upp ögonen för idag.
Kanske borde jag skriva en bok i stället för att lassa massa snack på er. Men jag tycker att man borde göra något åt det här.
Jag (L) FTV (som de så vackert kallar sig i smsen)
Det är såhär att om man står med i deras journal (eller vad det heter) så får man sms med påminnelser om tiderna. Och nu var det såhär, att igår fick jag en sådan påminnelse där det stod att jag hade en tid hos tandläkaren idag klockan 14:00. "Konstigt", tänkte jag, för jag hade inget minne av att jag hade fått en tid så snart. Men, som vissa av er vet, så brukar jag tro på det folk säger till mig, så när jag väcktes i morse av pappa som var hemma på lunch så skyndade jag mig för att hinna ta 13:06tåget. (Var något trött efter en ganska lång men ganska trevlig natt med telefonsamtal under två täcken)
Jag hann i alla fall med tåget, och när jag väl var framme i väntrummet på Folktandvården i Haninge och ska anmäla att jag är där, så säger hon i expeditionen "Är du säker på att du hade tid idag?". Jag, trött, började ana något men var för varm för att bry mig, visade smset och fick svaret "det måste vara någon annan som har skrivit in sig på det här numret. Jag ber så mycket om ursäkt, ha en trevlig dag!"
Trevlig dag. Ja, det ska jag ha.
...
- säger (22:25):
Fast det är fatkist lite bra att ha dig , du är en sån där man kan verkligen prata om vad som helst med :)(Fast jag tror att han sa det där lite för att han ville att jag skulle öppna mig för honom. Men ändå xD)
Uppdatering;
En till! Vad alla var generösa idag då... :P
- säger (23:30):
tack för att du lyssnar och svarar, du är en riktig vän Julle!
:D
Lost without you säger:
lost without you ( internet fuckar!! ) säger (21:13):
juste julia, har du comviq?
Julia säger (21:13):
jaa, det har jag, dårå?
lost without you ( internet fuckar!! ) säger (21:14):
undra.. kanske kan skriva till dig lite senare ? , för du e skön o prata me .. du förstår mig precis
Alldeles för mycket text. (Och ni behöver inte läsa)
Okej. Någon sa att jag verkar hålla inne mycket känslor just nu. Och jag svarade att jag inte trodde att jag ens kom till stadiet att jag över huvud tänkte. Tänkte på hur jag känner.
Jag vet vad jag vill göra. Hur jag vill lägga fram korten. Och jag vet att någon stans bakom alla spärrar så har jag en tanke bakom det. Jag tror att jag har det bakom det mesta. Bara att jag inte riktigt släpper fram tankarna lika mycket numera. Så att jag förstår varför jag gör saker.
Som till exempel idag, när jag lämnat datorn med en msnkonversation framme, när jag skulle cykla och bada med några kompisar. Jag tror bara att jag glömde att stänga ned den. Men plötsligt kändes det så viktigt att den inte försvann. Att den inte stängdes ned, och glömdes. Plötsligt blev det väldigt viktigt att ringa hem till pappa bara för att be honom att inte stänga av datorn. "Jag var just på väg att göra det, men jaja, jag låter den vara på då".
Jag tror att jag tänkte. Och jag tror att anledningen till att jag ville spara konversationen var att jag ville tänka, lite senare. Jag brukar vilja spara gamla konversationer, men inte för att komma ihåg, utan för att kunna tänka över dom senare. Vad som sagts.
Jag vill tänka och jag vill uttrycka mig, för det är jag van vid.
Någon sade till mig idag att den är en sån där person som tänker alldeles för mycket. "Det är jag också", svarade jag, men började sedan fundera på när jag tänkte sist. Verkligen sådär tänktetänkte, tänkte som jag brukar göra. Och kom fram till, att det var inte igår.
Jag tror att jag har en dagbok. Fast jag vill helst inte kalla den dagbok, för det ger en bild av en rosa bok med en kattunge och ett litet lås (som går att öppna med vilken hårnål som helst) på, och i vilken varje dag inleds med "Kära dagbok". Jag tror att jag mera har min bok för att ha något att avreagera mig i. Nästan alla starka känslor sen i oktober står i den, men de senaste veckorna är ganska ... Öde.
Sist jag verkligen skrev något riktigt var för två veckor sen, efter det har jag skrivit två gånger. Och båda liksom... Typ "nu är jag sur, men jag skriver inte varför. Inget blir bättre av det. Det enda man kan lita på är det förflutna. Det som varit, för det kommer aldrig att ändras", och några sidor där jag bara skrev hur det stod till och liksom "jag vet inte vad som händer, eller vad som kommer hända ... Jag vet egentligen ingenting men det är väl lika bra"
På sätt och vis är det nog bra att inte tänka ibland. Att liksom bara känna efter och göra det som känns bra. Sluta reflektera över allt och bara gå på känsla. Följa sitt hjärta, som man kanske kan säga om man vill låta lite fin och poetisk.
Kanske har jag mått bra av att bara driva runt nu, men kanske är det dags att släppa ut tankarna, som någon tyckte sig se vara instängda. Kanske är det det jag är nu. Kanske är det det jag kommer göra nästa gång jag lyfter en penna. Nästa gång jag svarar i telefonen. Nästa gång jag öppnat en tom ruta, kanske kommer allt sedan stå där under texten "Nytt Inlägg". Kanske kommer jag trycka ned rutan då. Kanske klickar jag på "Spara & Publicera". Får se hur modig jag är. (Är i och för sig inte riktigt säker på hur mycket känslor jag vill att folk ska få läsa om. Jag har fortfarande lite fobi för att verka svag. Av någon anledning. Jag vet att det är svagare att inte våga berätta vad man tänker, ändå går det fel varje gång man låter nån se lite för mycket)
Och nu babblar jag väldigt mycket. Jag vet inte varför.
Nu har vi öppnat munnarna igen... (Tyvärr)
"Nettis ate candy and she saw that it was gooood"
Utdrag ur Jeanettes Bibel
Lisa: "Den är stenhård!"
Julia: "Vi måste knåda den =)"
Jeanette: "Aaah"
Vi om pepparkaksdeg
"Jag måste söka igenom mitt hår efter hårstrån"
Lisa i ett starkt ögonblick
Jozzan: Jag är inte så hungrig idag... Det räcker ju med tre pizzor.
Märk att Jozzan faktiskt var seriös. (Märk ej att pizzorna skulle vara till fyra pers)
Varje gång någon nämner Aladdin och rövarnas konung:
Julia och Jeanette: HAHAHAHAHAHA!
Aa, okej jag tar kort på dig nu Nettis. ... Du får gärna ta ur handen ur byxorna först.
Okej, jag såg faktiskt fel. Men ändå x)
Alltså, jag tänkte precis att igår är idag. Fast - det är det ju? Eller?
Ibland blir det kortslutning i Jeanettes hjärna
Jeanette: Ja, alltså vi säger ganska smarta saker ibland. Fast det roligaste var ju ändå när du ba "JAHAAA EN APELSIN" HAHAHAHAHAHAHAH!
Vi andra: Öh?
Wires
Den här låten ska ni lyssna på, gott folk.
running down corridors
through automatic doors
got to get to you
got to see this through
i see hope is here in a plastic box
i've seen christmas lights reflect in your eyes
Älskar sångarens hår, btw :) Om jag nånsin blir jättejättesjuk och måste läggas in på sjukhus så vill jag också ha en pojkvän som skriver en sån här låt åt mig.
SOMMAR?! :D
Nynäshamn har fått sommar. Äntligen? Jag trodde att sommaren hade övergivit oss. Men nu är det plötsligt jättesol och jätteblå himmel och jag höll på att sätta frukosten i halsen när jag märkte det.
Så idag ska jag dra och bada med Joz och förhoppningsvis några fler, ska bli skönt att ta det lite lugnt. Observera att jag tycker att det är lugnare att bada med galningar än att sitta instängd i ett hus omringat av grått mörker.
Längtat efter sommaren så länge nu.
Typ, midsommar igår?
Okej, nu har jag försökt börja skriva på olika saker här ungefär ... Fem gånger. Ändå hamnar jag bara på samma punkt. Jag kan skriva om bonaqua (det fruktade vattnet) och ändå så kommer det fram. Jag är helt enkelt för trött.
Jag borde inte ha tänk-licens när jag är trött.
Midsommar
Eller?
,
"ville prata lite"
Fick veta tillräckligt för att vilja veta mera. Jag tänker inte ofta på honom.
Lista ._.
Vad tänkte du när du såg dig själv i spegeln första gången i morse
"Oh jiiises, vilken frilla..."
Hur mycket kontanter har du på dig?
Absolut ingenting
Vem ligger fyra på missade samtal-listan på din mobil?
Nettis
Vad har du på dig på överkroppen just nu?
Ett vitt linne, en halterneckBH och en svart kofta
Sätter du etiketter på dig själv?
Nej, men andra gör
Vad gjorde du vid midnatt?
Låg i ett tält och flabbade med tre galna tjejer
Vad står det i ditt senast mottagna SMS?
":O vad ska du göra på midsommar då? :)" Från Joanna
Vad står det i ditt tionde senast mottagna sms?
"Aamen d e så d ska va! :) ja kan lite. Är d nåt ja inte kan så går d att räkna ut, med hjälp av att ja kan spela gitarr :)" Från Philip
Vilket uttryck använder du mest?
"Öööh"
Vilka språk pratar din mamma?
Svenska, franska, tyska, spanska, norska, engelska. Och nåt mer tror jag. Har för mig att det var sju språk.
Till vem sa du "jag älskar dig" senast?
Till Marcus ... I april.
Vilken pälsbeklädda sak rörde du senast?
Hoonden :)
Hur många olika sorters droger har du nyttjat de senaste tre dagarna?
Räknas socker? I så fall en.
Vilken ålder har varit bäst hittills?
10, på det sättet att man inte brydde sig om något annat än att ha kul. Men annars 14. Visst fanns det sämre stunder, men de bra stunderna vägde tyngst.
Har du ljud när det kommer snabbmeddelande på msn?
Nej, men när någon loggar in.
Din värsta fiende?
Jag själv vid vissa tillfällen :P
Pratar du fortfarande med personen du kysste senast?
Ibland säger vi "Hej :P" till varandra på MSN...
Vad var det senaste du sa till någon?
"Hej Didi, älsklingen :)" Till hunden (a)
Förutom blogg.se, vad är du inne på just nu?
Playahead.com, tjuvlyssnat.se
Gillar du någon särskild lite extra mycket just nu?
Klart man gillar nån lite extra :)
Senaste låten du lyssnade på?
Fidelity - Regina Spektor
Lite "klag"
Jag har massa känslor på ingång. (Ja, alltså... Blä. Jag är inte svag. Jag känner mig inte svag. Men om jag skriver allt det här så kommer jag verka svag. Men jag kände inte igen honom. Han hade ny tröja. Och jag skrev en massa till saker här. Men sen markerade jag allting och tryckte på backspace)
Det känns som att jag behöver något att fylla insidan med (förutom godis), men allting känns så ytligt. Ville läsa någon annans tankar, för att slippa tänka mina egna. Letar bland bloggar, men var hittar man tankar? Vart man än kollar så kommer det, Dagens outfit, Ååh titta vilken underbar tunika jag köpte idag, perfekt för svala sommarkvällar lalala, Jag vill ha ett par röda lackskor, någon som vet var jag kan hitta det?
Och i vilken tidning man än öppnar så står det ändå inget annat än hur man ska bli den perfekta människan - hela receptet från början. Såhär ska du göra för att chefen ska älska dig, så ska du göra för att få Honom att avguda dig, så ska du klä dig, såhär ska du se ut ... Såhär får du drömkroppen, såhär anordnar du den perfekta festen. Med dessa hudprodukter (för bara två hundra kronor burken) får du den perfekta hyn. Lukta som Victoria Beckham. Förstå dig på din vän. Förstå dig på din pojkvän. Följ de senaste sex-trenderna.
Bli snygg. Bli snäll. Ställ upp på alla. Gör så och så - så blir ditt liv perfekt. Köp det här så blir du lycklig.
Ju mer man tänker på det, desto mer känns det. I den här världen ska människan inte låtsas som om problemen finns. Varför klaga, när man kan köpa sig lycklig? Ozonlagret blir tunnare och tunnare och växthuseffekten och de stigande temperaturerna blir ett faktum - "åh så jobbigt, men det är inte vårat problem, är det? Och vi tar väl bilen in till stan älskling, det är så smutsigt och otrevligt på de där kommunala tågen."
Var gömmer folk tankarna? Vem skriver om det som verkligen betyder något?
Kompiiiz
"Alltså Jozzan... Vad skulle du göra, om du vaknade och hade Ullos röv ... verkligen - i hela ditt ansikte?"
Och så svaret.
"Jag skulle önska att jag aldrig blivit född"
Det är inte lätt att vara mig.
Såhär glad är man när man leker.
Jeanette: Det ser ut som om du vill döda nån... Troligtvis mig.
Att väcka Julia
08:30 Julias kompisar börjar bli rastlösa. Tar kort på Julia när hon sover. Julia slåss lite med alla utom den som tog kortet men lägger sig sedan för att somna om
09:00 En grupp vägarbetare kommer och börjar borra i asfalten utanför huset och spela på gammal schlager. Julia vaknar inte.
09:10 Jozzan och Jeanette för en diskution om vem som ska väcka Julia. Jozzan vågar inte, i rädsla för misshandel. Jeanette tar på sig uppdraget och kickar Julia på röven några gånger. Efter någon minut öppnar Julia ögonen och säger något i stil med "sluta peta mig i arslet". Somnar sedan om.
09:14 Kompisarna: "Vi vill ha frukost"
09:16 Julia: "Jag måste bara vila mitt skadade arsle lite..." (Börjar sedan snarka oroväckande högt)
09:30 Jozzan, Jeanette och Olivia börjar kasta kuddar på Julia och skriker "Uuuulllooooo!"
09:45 Julia sätter sig upp och säger "Vaad?! Jag har varit vaken hela tiden"
Observera att jag inte har något minne av att ha gjort något av det här. Jag tror att mina vänner har hittat på allting.
Citat?
Kollade igenom min blog på PA. Har väl inte skrivit så aktivt i den, men något inlägg sådär ibland har blivit till ett par stycken på ett och ett halvt år. Jag måste säga att jag och mina kompisar är mycket sofistikerade ibland.
- Eeh.. Hockeymunkar?
Lisa "hörde" ordet hockeyhunkar
- Det är en älg i din trädgård!
Jeanette ser ett rådjur utanför fönstret
- Det här är min kompis Julia. Hon är ... snäll
Dissningsfrasen nummer ett hela våren -06
- Alltså, har du sett hans näsa? Den är såhär pjuuh, wiiiium, schwif, schwif
Jozzan kör med ljudeffekter.
- Alltså, tänk om det skulle bo 25 miljoner i nynäshamn. Då skulle det bli väldigt trångt på Kvantum!
Det där med mig och att tänka mig in i situationer...
- Lisa, på golvet i mitt rum ligger det en grön korv. Kan du hämta den och stoppa in den i micron?
Helt normal order, med tanke på att den kom från mig
- Alltså, vissa säger ju att jag snackar mycket, men ibland tänker jag faktiskt typ tre gånger så mycket som jag snackar, samtidigt som jag snackar
- Julia, ibland snackar du tre gånger så mycket som du tänker också...
Lisa sätter mina fötter på marken
- Jomenellerhur! Jag har alltid rätt! Och Julia, du e ful
Ja, vem var det som sa så här sommaren nollsex?
- Ungdomsmottagningen ditt jäääävla pucko!
Lisa gör något mycket klart för mig
- Där är George. Vi gillar honom, Ull
Jeanette lär mig Greys Anatomy
Ryan: Sometimes I think you talk just to make sounds.
Seth: Well, sometimes I do
Detta påminner inte alls om någon...
- Varför är det alltid de fulaste killarna som har de snyggaste bilarna?
Faktiskt, sagt av min mamma. Men jag kan inte göra annat än att fundera på detsamma
Tisdag..? (Koll man har nu på sommaren)
Åtta och femtioåtta? Bravo Philip. Gissa vem som väckte mig?
Klockan är ett på eftermiddagen och jag har varit ensam hela morgonen. Det har såklart resulterat i att min röst är trasig efter att jag försökt sjunga med 120db i varje låt jag hört hela morgonen, trots att jag är förkyld.
Snart kommer Joz och Nettis, vi ska dra och köpa glass, Nettis ville typ ha kulglass men ingen kulglass kan väl kännas gott nog nu, efter nocciolaglassen i italien. (Är även sugen på Magnum, sen igår när jag köpte en Calippo och ångrade mig i ungefär en halvtimme efteråt, eftersom att Mia hade en Magnum x) )
Sen skulle vi väl dra och bada, antar jag.
Aja, hoppas att ni får en trevlig dag, och köp inte Calippo gott folk. För man ångrar sig sen.
Bara ännu ett av alla dessa...
Nu spelade jag (ni-kommer-aldrig-kunna-gissa-vilken) Nu kan du få mig så lätt. Så fint piano på den. Det var kul (a)
Alla dansar och jag tänker, är du också själv?
Nu kan du få mig så lätt
Sommaren snurrade fort, när vi bara snöade bort
Och jag vågade aldrig hålla din hand
Vi är inte såna som i slutet får varann
Och alla bara pratar "är det sant" och "jag har hört om dig"
Jag kommer aldrig tillbaka hit igen
Neonskyltar på gatorna sänder ljus till mig och skatorna
Alla dansar och jag tänker är du också själv, var är du ikväll?
Vem kysste Elin bakom ryggen på Marie?
Var det den store poeten som hon var förälskad i?
Fanns det en plats i hennes värld för två?
Snälla skicka ett vykort för jag undrar så
Och jag undrar vad som händer i vår del av stan
Vinden håller tal vid en hamburgerbar
Den har blåst sig trött och alla flickor har gått hem
Du var sötare än dom men jag slängde bort det igen
Jag slängde bort nån slags vän...
Det var så mörkt
Den kvällen jag gick hem
Jag hade hoppats på något, hoppats på något
Om du vill ha mig, nu kan du få mig så lätt
Om du vill ha mig, nu kan du få mig så lätt
Om du vill ha mig, nu kan du få mig så lätt
Om du vill ha mig, nu kan du få mig
Lura mig nej nej vad folk än säger
Som sagt. Många minnen. Höstkvällar med inget annat än regn och blöta stövlar. Resten bara svart, bortsett från gatlamporna och deras reflektioner i blöt asfalt. Och mp3displayens färger. Desperata för att synas. Jag ville inte synas. Jag ville inte vara. Vi är inte såna som i slutet får varann. Och jackans krage var fuktig på insidan, av mina andetag. (Okej, jag är en sån här nostalgisk människa. Det var en hemsk tid men kan jag skapa känsla tillsammans med musik så gör jag det. Och ni råkar bli drabbade. Hum)
I vilket fall, kolla. Det är en order.
Dagens
Dagens film: Den jag såg idag ... Kommer inte ihåg vad den hette :P
Dagens låt: Quite a Feeling - Sahara Hotnights
Dagens sak: Mobilen? Nej, jag vet inte :P
Dagens citat: "Jamen analen och naveln är ju ungefär samma" (Någon som vill ge Jozzan en lektion i anatomi?)
Dagens accesoar: Mitt nya jordgubbehalsband! :D
Dagens premiär: Första sommarlovsdagen ensam hemma kanske?
Dagens avslutning:
Dagens bitch: Jag själv, som lät två små oskyldiga pojkar sitta och vänta på mig i två och en halv timme ;(
Dagens samvete: Ja, ungefär samma som förra :P
Dagens bok: Inte varit i närheten av någon bok idag faktiskt..
Dagens borttappat: Min Maxfactor masterpiecemascara
Dagens återfunnet: Inget. (Sist jag skrev den här listan hade jag tappat bort mina nycklar. Jag har fortfarande inte hittat dom...) Eller jo, man kanske kan säga att jag hittade tillbaka till en låt idag. Nu kan du få mig så lätt - Håkan Hellström. Det var länge sen jag hörde den. Många minnen.
Dagens för-första-gången: Glömde en full, nyupphälld kopp te på köksbänken? Eller nej, det har jag ju gjort förut...
Dagens nya människor: Han den där som jag msnade med. Simon, som sa att Philip är en hamster.
Tjuff?
I och för sig så är nästan allt knäppt just nu.
(Mest jag)
Min älskling ...
Falsk marknadsföring, hörrni
Sommarlov. Vilket laddat ord. (Okej, det här låter som inledningen på någon rektors sommarlovstal. Men jag ville ändå börja så)
Juni, man ser framför sig långa dagar iklädd bikini, man ser ett tält och hör skratt. Pastasallad och yoghurt på en klippa och irriterade handviftningar som jagar bort myror från handduken. Frisyrer som blåser i fartvinden på de fullastade cyklarna, röster som ekar genom skogen sjungandes på någon gammal Gyllene Tider. Sommarkvällar på tian med nyöppnade tidningar och solbrända kompisar. Trasiga korvbröd och ketchup på hela händerna. Kvällssol och vattenspegel bredvid klippan, fingrar över strängarna och lågmälda röster.
Det står Juni i almanackan och när man ser ut genom fönstret förväntar man sig sol på den dammiga asfalten, en mild vind i ekarna och höga röster från ungdomarna som cyklar förbi på gatan, på väg till Hamnvik.
Men det man ser mellan fönsterlisterna är inget annat än en gråvit himmel, fuktig asfalt och en termometer som talar om att om man får för sig att gå ut så måste man ha på sig både vantar och mössa. (Okej, överdrift. Men .. iuff! Det står Juni i almanackan! Falsk marknadsföring)
Dom sa att det hade varit sommarväder här i Sverige medan vi var borta. Jag tror att dom bedriver myteri.
HALLÅ?!
Little sister
Little sister, can't you find another way?
Ibland är det så, varför?
Sen försvinner känslan lika fort som den kom. Och man undrar vad det var. Om det var en riktig känsla eller bara en illusion. Vad känslan handlade om. Vad man tänkte på.
Sen drar man undan luggen ur pannan, reser sig upp och går för att göra något annat. Med inget kvar mer än ett lätt obehag.
Ska man lägga vikt på alla känslor? Även de som inte kommer någon stans ifrån? Varför tänker jag så mycket? Och är det fler som gör det? Hur kan jag verka så deprimerad fast jag är så glad? Varför frågar jag alla dom här frågorna? Vad är meningen med det, vem tror jag ska svara?
Det var trevligt i Toscana, btw :)
mjo
Adjö
Pappa sade just att jag ska dra ur sladden till modemet. Känns sorgligt. Jag vet inte om jag klarar av det.
Aja, adjö älskade modem... :'/
...
Måste logga för kvällen, känns lite deprimerande att inte ha sagt hej då ordentligt till alla än. Skulle gärna sitta här tills vi åker, men mamma och pappa säger att jag måste få lite sömn. Tjena, säger jag, med tanke på att vi ska åka redan två igen. Känns så onödigt att lägga sig och försöka sova i två timmar, sova en halvtimme för att sedan bli väckt av ett par stressade föräldrar. (Väckningstid inräknad med en halvtimme. Det är ändå kort tid för att vara mig. Det brukar i regel ta ungefär en timme för mig att komma till medvetande på morgonen)
Aja, alla som jag inte redan sagt hej då till, hejdå X) Ni får starta sommaren ordentligt utan mig, med tältning och klockansjubad på tian. Och så får ni vara snygga på era diverse baler och avslutningar :) Ta kort så jag får se sen (a) Och tack Nettis, för att du visar upp min klänning på mannekänguppvisningen :)
Ja, det var väl allt antar jag. Arivedertci ;)
Musikkoppling
Sist jag lyssnade var väl runt Lunken, alla låtar är kopplade till antingen när jag plågat mig själv med att springa längre än jag egentligen orkar, eller de kvällar när jag låg med alldeles för mycket tankar surrandes i huvudet för att kunna slappna av.
Det känns som att nästan alla låtar jag har på datorn är kopplade till vissa händelser eller känslor. Är jag på rätt humör kan jag minnas genom att höra, men är jag inte det känns det bara fel att lyssna.
Undrar vad jag kommer att tänka på när jag hör låtarna jag lägger in på MP3n nu, om ett halvår.
What to say? :)
Detta är mobbning XD
Mattsin | säger (01:27):
aah, jag har på dig från ETTAN
Mattsin | säger (01:27):
du gäspar typ
Unga fröken Lindqvist säger (01:27):
NEEJ!
Unga fröken Lindqvist säger (01:27):
ettan!!!
Mattsin | säger (01:27):
hahahhahahahahahaha
I samtal om skolfoton.
Gammal krönika
Begreppet "feminism" dök upp för mig för ungefär tre år sedan. Min storasyster Karin höll på och pratade om det i skolan, var väldigt engagerad, läste böcker och gick på föreläsningar. Och eftersom min syster inte är en så tystlåten person så pratade hon givetvis mycket om det hemma.
I mitt elvaåriga liv hade jag alltid trott att världen var jämställd, eller kanske snarare aldrig ägnat det så mycket tanke. Så under denna period dök en helt ny frågeställning upp för mig. Var det jämställt i Sverige? I skolan? Hemma hos mig? Hos mina kompisar?
Och varför var det aldrig någon som pratade om jämställdhet? Visste ingen vad feminism var?
En sak som jag ganska snabbt blev upprörd över var hanteringen av stökiga killar i klassrummen. Nu känner jag mig jätteorättvis som säger att det bara var killar som stökade i fyran. Men det är faktiskt sant, i alla fall i min klass. (Om jag inte minns helt fel)
Varför blev vi satta tjej och kille i bänkarna? Trodde man att eftersom att killarna och tjejerna fortfarande var så blyga för varandra så skulle de inte föra något väsen om man satte dem ihop? Var det kanske för att de lugnare flickorna skulle agera stötdämpare? Eller var det, som jag hörde någon säga, för att tjejerna och killarna skulle sluta vara blyga för varandra?
Det är något som jag alltid har funderat på. Lösningen, som kanske skulle vara för rättvisa (varken tjejerna eller killarna får ju sitta bredvid någon som de egentligen vill sitta bredvid) känns snarare som motsatsen.
De elever som faktiskt jobbar bättre tillsammans med en kompis får kanske ett G i stället för ett VG för att det finns andra som inte kan hantera det.
Åren gick och jag fick oftare och oftare göra åsikter om feminism. Men det verkade fortfarande inte riktigt som att alla hade samma uppfattning om vad det är för något.
Många talade om det som något negativt och tjurigt. Som något som egentligen inte behövs. Men vad är det som inte är positivt? Frågade jag mig själv.
När jag började jobba med det här arbetet var det en kille i min klass (nämner inga namn ...) som frågade vad jag hade valt för tema. Jag svarade att jag skrev om kvinnosyn, feminism och sådant och han utbrast "Feminism är säääämst!" En smått undrande blick på honom fick honom att tillägga "det är ju redan jämställt"
Jag började fundera. Försökte komma på hur han kunde ha tänkt. Hade han kanske rätt? Visserligen så har både män och kvinnor rösträtt numera. Och folk gifter sig (vad jag vet) av kärlek och inte för att någon förmyndare står och säger att "Stå ut nu, flicka lilla. Du vänjer dig. Han kanske är 25 år äldre, men han är rik!"
Men sedan, några dagar senare, bläddrar jag igenom en bok och hittar det här:
Hushållsarbete i svenska hem (hade världens tabell men orkar inte skriva in allt)
Kvinna
Singel vardag: 1 h
Singel veckoslut: 1h, 23 min
Sambo vardag: 1 h, 10 min
Sambo veckoslut: 1 h, 52 min
Man
Singel vardag: 44 min
Singel veckoslut: 57 min
Sambo vardag: 32 min
Sambo veckoslut: 1 h, 7 min
(Observera att när folk flyttar ihop ökar kvinnans hushållsarbete i genomsnitt 10 minuter. Samtidigt minskar mannens lika mycket)
Är det riktigt jämställt egentligen?
Då jag sökte efter fakta om feminism idag råkade jag komma in på ett forum där ungdomar 14-16 diskuterade jämställdhet och feminister. Där hittade jag en del rent ut sagt korkade inlägg.
"En sak som jag inte fattar är varför alla fula gummor med glasögon och orakade med håriga armar o ben (feminister alltså ;D) ska envisas med hur många män som sitter i riksdagen osv", skriver en 16årig kille.
Om det är synen på en feminist idag så förstår jag att unga människor gärna undviker att kalla sig för det.
Jag visste ju att definistionen på en så kallad "feminist" är en människa som vill att bägge könen ska ha samma lön, hjälpa till lika mycket i hemmet, samma möjlighet till att få ubildning och göra karriär, ha samma chans till barnledighet och att vara lika inför lagen.
Kanske är det i grova drag jämställt i Sverige. Men det finns fortfarande saker kvar som kan förbättras.
Jennie Sjögren 2003
!
Då vare gjort, årets första dopp :) Wiho!
Typ, eftermiddag?
Det blev en varm dag :) Har precis bytt om från kortärmat till utannågonärmalls:at. (Älskar linnet och kedjan tillsammans, köpte igår ... Var tvungen att lägga in bild (a) Blev inget ansikte med på bilderna för solen var så stark att jag var tvungen att kisa massa. Det såg inte överdrivet stiligt ut) Snart ska Lisa, Jozzan och Nettis komma, sedan ska vi cykla till tian. Får se om det blir något bad, är något av en badkruka ;)
Friendsdagen blev okej. Uthärdlig kan man kanske säga. Det var ingen direkt "ledare" i gruppen så det var inte världens mest öppna stämning, men vi garvade lite sen när en i gruppen fick för sig att smöra för varje domare genom att ge blommor.
Oh just det :) Fick veta vad jag ska få för slutbetyg i svenska idag.
Är väldigt nöjd, men hade nog blivit lite besviken om jag hade fått sämre. (Med tanke på att det just nu ligger en mapp bredvid mig på bordet, innehållande årets arbeten; fyra raka MVGuppsatser och en VGnovell från förra sommaren)
Ibland är faktiskt vädret ganska generöst mot oss :)
Dagens?
Jag kan inte låta bli att fundera på hur det skulle vara om man skulle sätta mäktiga presidenter i våra ställen på friendsdagen ... Liksom, lyda under lärarnas order. "Samarbeta, annars utbyter vi blickar som säger Upproriska tonåringar, är det inte charmigt?"
Som jag skrev så tror jag faktiskt att samarbetsövningar för människor närmare varandra, får människor att förstå varandra. Men,
Friendsdagar - för internationellt samarbete. Haha.
Igår var dagens fundering det där med speglarna, det här kommer nog bli dagens :P
Och nu låter det som om jag är big fan of friendsdagar, men så är det inte, jag önskar att jag hade kunnat gå till skolan som vanligt.
Vad är Friendsdag?
Det brukar alltid vara samma sorts personer. Några som går och suckar åt allt och tycker att allt är värdelöst och säger "man skulle ha skitit i det hela och åkt in till stan i stället". (Sen är det ju några som gör det också. Men dom räknas inte) De klagar mest hela tiden, garvar åt uppgifterna, men sedan när det väl är dags att tävla så är de ofta bland de som verkar tycka att det är roligast. (Jag skulle kunna sitta och analysera varför, och vad som är anledningen till detta i en halvtimme, men det tvivlar jag på att någon alls skulle vara intresserad av :P)
Sedan har vi den andra, vanligtvis största delen av gruppen. Av tio personer i gruppen brukar de kanske vara fyra, och (sorry Karin,) de brukar oftast vara till större procenten tjejer. De håller ofta ihop sig och ler blygt åt alla i gruppen, men deras låga röster blir högre och högre för varje övning. De garvar nästan högst när de händer komiska saker och är smarta i samarbetsövningarna. De går liksom inte att tycka illa om, och i slutet av dagen brukar de ofta ha blygat av sig och pratar som alla andra.
Att avsluta med, så brukar det finnas en person, eller kanske två, som man får intrycket av blir som en slags ledare. Jag kommer ihåg från förra friendsdagen, det var en kille som höll alla på gott humör och som bröt isen när folk började harkla sig. Som fick alla att skratta, samtidigt, och som var bäst att peppa de andra. Det är nog såna personer som håller såna här saker, och säkert många andra saker senare i livet, uppe. Jag menar, alla behöver ju bli peppade ibland. (Och antagligen kommer de bli utbrända och förtidspensionerade för att de är för generösa och tar på sig för mycket)
Oj, vad jag kategoriserar människor. Nu känner jag mig som en sån där person som ... Kategoriserar människor. (Jag vet inte om det är bra eller dåligt. Man kanske skulle kunna se det som att jag tänker för mycket. Eller så kan man se det som att jag inte är mycket bättre än de som kallar folk för emo bara för att de har svart hår. Jag hoppas på det tidigare alternativet)
Men alla personer har sin del i gruppen. Som gör den till vad den är, som alla bidrar till stämningen och vad gruppen tillsammans lyckas åstadkomma. Och jag tror nog att jag kan säga att efter en sån här dag har lärarna nog (i alla fall delvis) uppnått vad de ville uppnå. Jag kanske är en sån person som gillar att slå kloka huvuden ihop, men i alla fall jag känner att efter att ha samarbetat med en person får jag respekt för denne. Men sån är jag.
Och jag tycker om alla. Jag är sån.
Aja. Nu ska jag nog gå och klä på mig :P På återseende?
Dagens
Dagens fundering: Hur många speglar behöver man, och hur ska man stå, för att genom spegeleffekt kunna se texten på en tröja åt rätt håll?
Sveriges Nationaldag
Jeanette ringde precis och undrade om jag ville vara med och ha TVspelsafton med henne och några till. Jag sa nej. Jag kanske borde sagt ja. Men jag orkade inte sitta inne när det är så fint ute. (Det kommer nog sluta med att jag gör det ändå)
Får se vad jag hittar på i kväll.
Tills vidare ... Hoppas att ni är piggare än vad jag är :P
Oh just det. Det är nationaldagen idag. Kanske måste lägga in en flagga :P
Så.
www.enjulia.blogg.se säger (23:08):
jag är ganska djup tror jag XO
-Lilla Lisa- säger (23:08):
mm...
det tror jag med...
:P
Så. Nu har jag varit ärlig. Nu har jag grävt och tänkt. Nu kan jag skriva tio onödiga oseriösa inlägg :) Wie :D
Come on! Feel the illinoise!
Sitter ensam hemma. Tråkigt. Brukar tycka att det är rätt skönt, men just nu känns det bara ... Eller förresten, det känns inte alls. Jag känner inget. Det känns lite tråkigt. Var ute med hunden ochdetvarsåfintochdetvarsåkonstigt, och jag tänkte så mycket att alla tankar var slut sen när jag kom hem. Kan det bli så?
Sitter bara och väntar. Väntar på att något ska hända. Som jag gör ibland.
Men det händer aldrig något.
Gick till Hamnvik, upp för Sandhamnsbacken, genom tunneln. Tunneln som får mig att tänka på honom, om än ofrivilligt. För vi stod där. Där. Och det regnade. Höstregn. Det var fredag och jag var kär. Nu var det onsdag och jag fick flashback.
Och när jag kom ut ur tunneln satt han där.
Vill inte skriva mera. Det bara var så. Och han hade en randig tröja på sig. Den har jag också haft på mig en gång.
Sen gick jag ned för backen. Man måste få minnas. Man kan sluta älska någon men att glömma känns fel. Man kan glömma någon för att älska känns helt fel?
Jag gick därifrån.
Vattnet i viken var lugnt. Spegelblankt. Det var så fint. Men varför ska det alltid bli spegelblankt efter storm? Varför ska allt roligt övergå till vardag? Varför ska all inspiration tyna bort och bli till meningslösa inlägg i bloggen? Varför får Sufjan Stevens mig att skriva osammanhängande texter som ingen utom möjligtvis jag fattar?
Varför. Det är frågan.
Och förstår någon om jag säger nostagli utan saknad?
Svenska..?
Ibland får jag lite brottom när jag pratar.
(Att jag egentligen inte kan prata stör mig inte. Det är som humlor och att flyta. Flyga menar jag)
Tisdag eftermiddag
ULLA "värsta sexy rektor/ica-vd namnet " säger (15:32):
Min son ska heta Ulla
BTW,
Hmm... Jag tror att jag är med i tidningen, med namn o allt...
Tisdagmorgon JAGÄRHEMMA
Jag som hade tänkt rita klart mitt pappersskrynkel. (Och ja Philip, du hade rätt i att jag aldrig gjorde klart det) Jag hade tänkt göra det nu på morgonen, men tjena. Jag vaknade för fem minuter sen. Men det löser sig, jag får fixa det på lunchrasten. Och svenskan fixar jag i kväll. Maria sade ju ingen speciell tid att lämna in det, och det betyder ju att jag kan lämna in 23:58 som förra gången. (Och jo, jag är också tidsoptimist. Tror jag. Jag vet inte varför jag tror det)
Aja, ska gå och kolla in det finns nåt i kylskåpet. Bonne journée :)
UNDANFLYKT
Gah... Nej nu måste jag kirra det dära. Hahah.
Favorit i Repris
Kommer hem, pratar lite med syster, sätter mig tillrätta framför datorn. Min syster kommer och frågar vad hon ska ha på sig på spelningen på måndag. Jag tänker länge, riktigt utvecklar min tanke.
"Alltså... Det vore ballt om du liksom... Klädde ut dig till varmkorv"
- Feta garvet från mig -
Hon lär inte be mig om hjälp om det hära med klädval mera...
...
Det är så rätt egentligen ...
SKRYYYT
Of course Miriam måste jag skryta lite om dig :D
(Det var många goda tider sen och nu vet jag att du inte bara är skum, du är jätteskum :D)
Roligt ...
Ååh vad roligt det är med bildrest.
Nu är jag i alla fall klar att färglägga min "bokillustration". Lucy i Narnia går genom garderoben, haha :P Får fixa färg i morgon på lunchrasten.
Alltså bara pappersskrynkelavmålningen kvar. Vad överentusiastisk jag känner mig.
Uppdatering: Saker som jag har gjort senaste halvtimmen (förutom två vackra streck på mitt papper)
- Lekt att skrivbordet är en trumma och att blyertspennorna är trumpinnar
- Suttit och sjungit stämmor på låtarna på datorn
- Bytt strumpor (två gånger)
- Bitit i änden på blyertspennan
- Frågat samtliga online på min MSNlista hur dom mår och vad dom gör. Några offline också. (Okej, överdrift)
Men aa... Här ser ni lite ungefärligt min studieteknik. (Hej betygen som sätts i morgon)
Gissa gubben ... X)
Gissa vad det här är för snubbe. Vem han är och hur det kommer sig att jag sätter in en bild på just honom. Är han en helt random gubbe? (som Jojo säger)
Vem är denna man?
Och ni som vet får inte gissa rätt, men ni får gärna beundra bilden eller gissa fel :D
Heh (a)
De första ord jag sade i skolan idag var något originella enligt mina kompisar.
Yeeees, jag hann i tid!
Även segergesten ansåg de vara något ovanlig.
Enligt dom ska det snarare vara "ja, jag kom inte för sent!". Men vadå. Jag kan inte rå för att jag inte föddes punktlig.
BLOMMMMMMOR ..?
Blev lite bleka och tråkiga färger men orkar inte ändra det nu X)
...
:(
Varför skulle han göra det egentligen? Han gillar ju skrynkliga papper.
Holiday
This is the dawning of the rest of our lives
Dö av kärlek?
Måste göra restuppgifterna idag. Betygen sätts på tisdag. (Tror jag. Eller så var det förra tisdagen. Eller förrförra)
Öppnade min svenskabok. Råkade slå upp en sida där det stod med fet text Att dö av kärlek. Går det?
Sen natt / tidig morgon
Ska snart gå och lägga mig, sitter och diskuterar musik med Philip på msn X) Killen har bra musiksmak :)
Aja, later
Strumpor
Breakaway
And when the rain would fall down
I'd just stare out my window
Dreamin' of what could be
And if I'd end up happy
I would pray
Trying hard to reach out
But when I tried to speak out
Felt like no one could hear me
Wanted to belong here
But something felt so wrong here
So I prayed I could breakaway
I'll spread my wings and I'll learn how to fly
I'll do what it takes till I touch the sky
And I'll make a wish, take a chance, make a change
And breakaway
Out of the darkness and into the sun
But I won't forget all the ones that I love
I'll take a risk, take a chance, make a change
And breakaway
Ur Lindas blogg
"När det var min tur att kliva ut på scenen och spela en nervös deltagare i "Bellman idol 2007" hörde jag bara ljudet av mitt hjärta som dunkade i rasande fart.
Men när allt var slut och vi bugade och tog emot publikens applåder kännde jag min rikigt glad och lycklig. Efter ytterligare två föreställningar visste jag att jag inte ville släppa det här. Jag ville hålla på med något jag verkligen tyckte om och kunde tänka mig att använda gymnasietiden till.
Dagen efter ringde jag till skolan jag sökt till, förklarade hur sllt låg till och bad att få ändra mitt val, så att Estetisk teater hamnade som förstaval"
Ska jag också bli sån?
Städade just på toaletten, på mammas order. "Det måste ju vara rent på toa när gästerna kommer. Annars kanske vi skrämmer iväg dom"
Städa bara för att det ska komma besök. Det är så typiskt vuxna. Vill framställa sitt hem så fint. Så perfekt. Dammsuger, puffar upp kuddarna i soffan och dukar ut snyggt på matbordet på terassen. Lagar god middag. Klär upp sig. Varför, egentligen?
Okej, man kanske förstår varför man vill äta god mat tillsammans, det har människor alltid gjort. Och visst ger det kanske en viss stämning att det är snyggt på matbordet. Men liksom, "städa rummet, för gästerna kanske går förbi och det är öppen dörr". Och "städa dasset, för jag vill ge intryck av att mitt handfat alltid glänser".
Nyss satt pappa vid datorn och skrev ett mejl. Han satt och funderade länge på hur han skulle inleda det, sedan funderade han länge på hur han skulle framföra sitt ärende, sedan funderade han länge på hur han skulle formulera sin fråga. När jag gick för att städa toan hade han precis skrivit klart tre rader av mejlet. När jag var klar hade han skrivit tre rader till.
Allt ska vara så formellt.
Och mamma, på dagen kan hon ha på sig ett par avklippta jeansshorts och en för stor T-shirt med en bild på Arne Anka och med texten "Att tänka innan man pratar är som att torka sig innan man skitit". Men på kvällen när finporslinet har kommit fram så är det på med blusen, kjolen och pärlhalsbandet.
Är det så det är att vara vuxen?
Jag funderade lite på det när jag ... Ja, när jag skurade toaletten.
I hela mitt liv har jag tänkt att det jag inte gör nu, det kan jag göra sen. Men så är det inte längre. När man är liten läggs chanserna fram och bara man är modig nog att peka på det man vill ha så får man det.
Hade jag pekat på det hade jag fått stå på scen redan när jag var sex år. (Jag känner min gudmor) Jag har alltid velat vara duktig och bli bekräftad, men jag har aldrig vågat ta chansen. Och jag ångrar det så himla mycket. Jag har inte vågat ta för mig på femton år. Inte förrän nu.
Och om tre månader börjar jag i nian. Jag har bara ett år kvar på grundskolan, ett år kvar med min klass och ett år kvar med tiden där man får allt serverat. Sen ... Är det dags att bli vuxen då? Är det dags att sätta på sig pärlhalsbandet och duka ut finporslinet? Dags att bestämma karriär, dags att satsa? Dags att ta för sig? Ska man satsa på det man verkligen vill, ska man bli den där häftiga människan som man alltid velat bli, ska man få leva det livet man alltid velat leva?
Eller ska man ta in på någon linje där man är säker på att man kommer in, bli något som man aldrig drömt om men som ger en pengar och som ser okej ut på visitkortet? Ska man våga satsa på den man verkligen vill ha men som man tror att man aldrig kommer att få? Någon som gör en glad och får en att känna att allt är möjligt, eller ska man nöja sig med att ha någon som inger trygghet? Ska man leva på medellinjen, leva med målet att verka så normal som möjligt? Ska man fortsätta komma på platsen precis under placering?
Eller ska man satsa, satsa för att vinna, även fast en förlust kan dra andan ur en? Ska man leva livet som en lek med gropar och höjder, eller ska man satsa på att få kurvan så rak som möjligt?
,
Blää
Jag ska sluta skolan :(
Uppdatering: Oh just det, jag måste ju svara på dom där frågorna om Industriella Revolutionen också.
Ännu en uppdatering: Och skriva en reklamation och en insändare till min svenskalärare ...
Lördag... morgon/sen natt (enligt vissa)
- Jag vaknade innan halv tolv
- Jag lyckades ta mig upp när telefonen ringde (var visseligen halvsovande och har inte ens något minne av att jag hörde den ringa, men någonstans i mitten av mitt samtal med syrran kom jag till medvetande)
- Mamma och pappa sov när jag vaknade
Something is going on ...
Aja, frukostdags. Vet inte om jag orkar äta något :P
Nej, nu ska jag fortsätta med min tillfälliga aktivitet - göra ingenting - och vänta på att Linda ska logga in :)
Plonk
Satt nyss och plonkade på basen. Abstinensbesvär annars, tyvärr :P Satt på madrassen på vardagsrumsgolvet (pappa sover där för vi har massa fläktar som dånar i lägenheten under oss, en lång historia som började med att våran hyregäst hade ställt en plastvattenkanna på spisen) och spelade lite från showen samt exprimenterade med olika basgångar till andra låtar. Så plötsligt kom jag på mig själv sittandes med tom blick och öppen mun, hade typ varit 100% inne i vad jag spelade så jag hade inte tänkt på något annat. Rätt skönt faktiskt :)
Nej nu tjatar pappa där ute, ska nog gå och lägga mig snart. Adios :)
Insert cool headline
so this is it.. :/
känner mig så blåst. kortslutning i hjärnan. "ibland kan det vara bättre att tiga" ? men nu ska jag inte tiga. nu ska jag skriva ut alla tankar.
kommer sakna allt så mycket. förstår inte riktigt. nu kommer det dröja ett år till, men nästa år känns så hopplöst för då ligger ansvaret på oss. då är vi nior, inga nior kvar. kommer sakna dem, även om de trängde sig före i matkön. X)
så hopplöst att showen på vårterminen gör sån sammanhållning att man inte vill att allt ska ta slut. jag har märkt att när jag har samarbetat med folk (diverse friendsdagar, ridläger, osv) så känner jag mig helt dragen till dom sen. vill inte skiljas åt. vill inte att niorna ska sluta. vill inte att showveckan ska vara över.
vill ha mera "KOM IGEN, HÖGRE!", mer svettiga fingrar som sprätter iväg plektrum och mera "är du nervös?", "njä, inte så jätte.." i UV-ljuset under insläppet.
och att spela. det är en sån kick, haha, har kickabstinens X) (..kommer bli knarkare) men som sagt, det är en sån kick att känna att man verkligen kan, att det låter bra. känna sig stolt över alla som bidrar.
vill sjunga. och spela. vill trycka på paus och spola tillbaka.
tillbaka till när man fortfarande stod i ljuset på scenen.
och gud vilket deprimerat inlägg.