Lista.

Favoritcafé: Jag är jättedålig på caféer, så jag har ingen favorit egentligen.
Favorittidning: Cosmopolitan, VR och SOLO.
Bästa saken som händer i sommar: Gotland och skärgården, bad i kvällssol vid tian! och ledighet! 
Favoritplagg i garderoben just nu: Det svarta fodralet jag fick av Philip igår, love it! 
Längd: 1,74? 
Byter gärna garderob med: Finns många :) 
Vanligaste färgen på mina kläder: Heh, svart.
I sommar kommer jag att gå klädd i:  Shorts och tröja, skinnjacka och tygskor. Och jag kommer lätt ha massa uppsatt hår! Så skönt :)
Men absolut inte i: Kängor?
Byxa eller kjol: Byxa
Sminktips till allmänheten: Klumpa inte mascaran. Ha rätt foundationfärg. Tänk på hyn. Överkonsumera inte rouge i onaturliga färger.
Senast utlästa bok:  New Moon.
Mitt rum kan beskrivas som: A mess ..
Mig själv med tre ord: Förvirrad, ööh.. Förvirrad?
Jag tränar: Alldeles för lite.
Jag ville bli när jag var liten: Ridlärare och hunduppfödare.
Höger- eller vänsterhänt:  Höger.
Humör just nu: Seg i huvudet men har godis. 
Är det nåt du absolut inte äter: Syltlök! Neva evah.
Kläder just nu: Svart fodral, blåa stupisar, palestinasjal.
Vad sa du senast: "ELLER HUR PHILIP?"
Fisk eller badkruka:  Det är himla olika faktiskt! Förra sommaren var jag världens kruka, men ligger jag väl i kan jag ligga hur länge som helst.
Hur många kuddar sover du med:  Fyra, men de kastas ned en efter en under nattens gång.
Spelar du nåt instrument: Bas och piano, mer eller mindre.
Morgon- eller nattmänniska:  Natt för det mesta.
Sparare eller slösare: Slösare!
Bästa film: Inget slår nog första gången jag såg The Notebook...
Har du några homosexuella vänner: Inte vad jag vet :P
Tror du på mirakel: Jag tror att man gör sina egna mirakel..
Tror du på att det är möjligt att vara trogen för alltid: Jaa, om man hittar nån man vill vara trogen mot.
Hur många barn vill du ha när du blir stor: Ett eller två.
Bio eller promenad: Bio x)
Är du kittlig:  Nää? (a)
Snarkar du? Nej, aldrig. Ööh....
Stjärntecken? Stenbock
Rädd för insekter? Inte rädd, men det kan vara riktigt äckligt om man får nåt på sig oförberedd och jag undviker helst närkontakt med typ tvestjärtar :P
Äckligaste insekten: Våra mysiga små husspindlar. 
Största svaghet: Höga krav på mig själv
Det här är jag bra på: Bestämma och virra bort mig själv
Bästa bok? Twilight, just nu.
Vad vill du jobba som? Ingen aaning :P
Chips, morötter eller godis? Olika vid olika tillfällen, redan innan jag läst frågan och såg ordet morötter blev jag typ "ååh, morötter, vad gott!", men så är det inte i vanliga fall xP
Pizza eller hamburgare? Det är olika... Jag är lite trött på pizza, men sist jag åt hamburgare (på franska McDonalds) var den dränkt i typ vinäger.
Tänker du någonsin tatuera eller pierca dig? Neej ...
Stökigt eller välstädat? (ditt rum) : Jag vill ha städat men det är alltid stökigt :(
Gungar du på stolen? Det händer (a)
Vilken hand håller du gaffeln i ? Fel.
Gillar du att sjunga? Jopp :)
Anser du att du är stark? Jag är typ den klenaste människan i världen xP
Använder du knark? Jaa, alltid.
Kaffe, te eller inget? Inte kaffe. Inget eller te är olika vid olika tillfällen.
Har du en besatthet? Ja, tyvärr.


Now.

Sitter och funderar. Jag är typ helt borta i allt just nu, ända sen jag kom hem från Paris har jag känt som om inget jobbigt riktigt finns. Jag tror typ att det är sommarlov och att jag hoppat tio månader tillbaka i tiden. När inget existerade förutom jag, dom och alla möjligheter. Existerar nåt annat egentligen?

Jo, det gör det.

Bland annat engelskaarbetet, recensionen på The Pianist.
Jag hade kunnat göra en jättebra recension på The Pianist. För ett halvår sen, när jag såg den för första gången. Då hade jag inte redan blivit förstörd av tio tusen filmer om förintelsen och andra världskriget. Då var allt fortfarande nytt  i huvudet och tankarna, jag tyckte en massa saker som jag mer än gärna hade skrivit ned om någon bett mig.
 
Men nu orkar jag inte.
Det känns så jobbigt att det varit så, jag började nästan gråta efter att ha sett tio minuter av filmen den här gången. Jag mådde illa och var inte säker på att jag skulle orka se hela. Sen fick jag influensa och missade lektionerna då jag skulle ha sett slutet av filmen.

Nu har jag två saker att välja mellan. Antingen hyra filmen, gråta mig igenom den hemma, spy och sedan skriva ett antagligen ganska dåligt, känslosamt utlägg om hur hemskt allt är. Eller så pratar jag med nån kompis och försöker komma ihåg slutet så gott jag kan för att sedan skriva en ännu sämre recension med många saknade bitar.

Och jag skriver dåligt nu. Vart har allt tagit vägen? Jag vill bara ha på mig klänning och vara ute sent på nätterna.

In Paris

Halloj, da vare uppdatering fran Paris da. Jag ar pa hotellet och forsoker sitta vid deras dator, gar val lite sadar. Skumt tangentbord.

Som ni kanske vet sa ar jag har med min mamma, och henne vet jag inte riktigt vart jag har just nu. Var sa dum att jag slappte ut henne ensam i Paris trots gardagens sma incidenter som inkluderade att hon faktiskt blev pakord.. Nu kom hon i alla fall. Oskadd, till synes. Aja.

What about me? Jag ar oskadd, om an trott. Vadret ar bra men det ar inte fullt sa varmt som jag trodde nar jag packade vaskan, vilket resulterade i en vild halsduksjakt genom varenda varkollektion i hela Paris stad. Det hela slutade i en sportaffar med en stickad svart skapelse med en prislapp dekorerad med en siffra for mycket. Men vad gor inte en desperat Julia? Det ar nagot inte ens jag vill veta.

Halsduken ar dock inte mitt enda franska kop. Jag har vistats bland franska affarer (med undantag fran H&M) i tre dagar och har nu utsett mig sjalv till expert vad det galler franska kladaffarer. I forrgar tyckte jag att alla franska affarer var dyra. Idag har jag bland annat kopt en skinnjacka for 5 euro (motsvarar typ 50kr) och tre par skor for sammanlagt 30 euro. Och jag har andrat mig. Det ar billigt i franska affarer. Bara man vet vart man ska ga.

Forutom all briljant shopping sa har jag upplevt en del turistgrejer ocksa. Jag har sett Triumfbagen, Eiffeltornet och Notre Dame. Jag har gatt pa Champs Elysees och atit Pain au chocolat och croissanter till frukost. Jag har till och med nastan blivit overkord av en fransk buss. Sa ja .. Jag har varit en duktig turist.

Nu tror jag att jag ska dra mig tillbaka till hotellrummet och vila upp mig lite, det ar anstrangande att shoppa och ata fransk mat. Visar alla kop pa bild sen. Au revoir mon amis!

Sjuk och ledsen.

Jag är snurrig i hela huvudet, har inte sovit ordentligt på hela natten, bara drömt massa feberdrömmar om att brinna inne ...

Mia ringde precis, hon var tvungen att avreagera sig lite. Fattar inte hur jävla dum man måste vara för att skapa en sån där blogg, eller giftkälla eller vad det är. Känns som gift i mig i alla fall, vet att jag bryr mig för mycket om allt, men jag mår fan dåligt över det. Över hur skruvade folk kan vara, som först skapar sånt skit, och sen folk som kommenterar det ... Peppar det, som om det vore något som länge varit efterlängtat. Lite till förnedring på folks axlar, lite mer bajs i folks munnar. Fattar inte hur ni kan kalla er människor ...

Da big day

Så idag är det den stora dagen. Eller nåt.

Det känns ganska jobbigt faktiskt, det borde kännas roligt, jag borde vara upprymd. Jag minns inte hur det kändes sist det var planerat att jag skulle stå på scen. Jag minns att jag krossade en spegel och addade han som skulle bli min första pojkvän på msn. (Ja, det var två år sen ungefär)

Kanske var jag upprymd då. Jag minns att jag skakade ända ned i knäna innan jag skulle upp på scenen.

Nu är jag bara ... Konstig. Det känns inte som om jag ska göra nåt kul i kväll. Känns som om jag ska ha ett viktigt, betygsavgörande prov. Ja, så känns det. Som om jag ska sätta mig och skriva ett G+. Precis så känns det.


Deprimerat inlägg. Läs inte egentligen.

Är så trött nu för tiden, ni får hålla till godo med att jag inte skriver så mycket ... Mår inte så bra, det är så mycket, och jag har tappat massa självkänsla... Kanske inte så att det märks, men så att jag känner det själv.

Orkar inte stå för mig själv längre, känns lite som om jag lever i en bubbla. Där bara några kan komma åt mig. Orkar inte se mig själv i spegeln nästan. Vad jag än lägger på huden i ansiktet, hur jag än lägger håret så blir det aldrig rätt. Jag blir aldrig jag. Som jag var.

Och nu låter jag himla deprimerad, det är inte så att jag inte är glad egentligen. Jag lever ett bra liv, har vänner som jag kan vika mig av garv med, en familj som stöttar mig så mycket dom kan och en Philip som peppar mig men också låter mig gömma mig för världen om jag vill.

Jag föddes frisk i ett land som varken har krig, svält eller fattigdom. Jag är mätt och har faktiskt inte så många finnar. Ändå kommer dom, stunderna när jag bara sitter och tynar bort i mig själv. Och bara är... Ingen.

I look into the mirror and i see
my one and only enemy, and he won't go away ...

NUUUU

Sitter hos Philip och försöker hitta på hans tangentbord.

I skolan

Sitter i skolan, ska snart gå på SO. Har precis sammanställt en lista till klassresan, det är lite roligt att allt arbete till klassresan ligger på typ, hm... Två personer i klassen.
Aja. Ska inte klaga när man tagit på sig att vara en av dom personerna.

I eftermiddag ska jag åka till Jönköping med Philips familj, där jag ska vara över helgen, så det blir inte mycket uppdatering nu på några dagar. Men harebra! :)