enjulia

Det är tråkigt före detta snöslask ute. Allt är blött och mörkbrunt och ruttet, men himlen är blå och det ger ju kanske lite hopp i alla fall.
Här om dagen var det vår. Nu är det ... Kompost. Dessutom fryser jag, men jag lyssnar på Håkan Hellström så då är väl allt rätt bra i alla fall.

Den här eftermiddagen har jag spenderat med Jeanette i köket. Vi har bakat till klassresan. Det gick ... Bra faktiskt. Oväntat bra, med tanke på att jag nästan alltid lyckas misslyckas med sakerna jag bakar. Men våra muffins och kärleksmumsisar (snoddas xD) blev riktigt fiina :)
Vi babblade en massa som vanligt (hur skulle vi kunna låta bli?) och hon började nästan gråta när vi kom in på att vi om typ två månader kommer att gå vår sista skoldag tillsammans. Aldrig mer hata matte tillsammans, aldrig mer diskutera dom här viktiga världsfrågorna på svenskan och so:n, aldrig mer bli attackerad av Lisa i korridoren ... Aldrig mer ligga i en hög vid skåpen och känna blickarna från småbarnen som går förbi, aldrig mer sitta kvar i matsalen till stängningen och bara prata. Aldrig mer 9b. Eller Viaskolan. Eller hög "social kompetens", "schysta snubbar!" eller "dääär borta". Och inte vi mera. Aldrig mera.

Hur ska livet se ut?

Och ska vi bli dom som ses i kön på kvantum om tjugo år och säger "men... Är det verkligen du?!", med varsina ungar i barnstolen på kundvagnen som oförstående kollar på oss? Ska vi hålla kontakten, eller ska vi glömma varandra?

Lägg oss i era LTM, klass 9b.