enjulia

Var med Jeanette och Olivia igår. Det är alltid lika fantastiskt. Fascinerade hur tre människor kan vara så otroligt roliga som vi är.

Ibland funderar jag på vad som är roligast egentligen. De saker vi säger eller det faktum att vi garvar åt dom. Precis som att jag ibland undrar vad det är vi garvar åt. Om det  verkligen är den sagda meningen, som det faktiskt borde vara. (Kvalitén på sakerna vi garvar åt brukar faktiskt inte vara så imponerande hög om jag ska vara helt ärlig)
Ibland tror jag faktiskt snarare att vi garvar åt det faktum att vi garvar. Eller det faktum att den som kläckte ur sig vaddetnuvar på allvar trodde att det den sa var roligt. Eller kanske att de andra trodde det.

I vilket fall. Det var en skön kväll. Mina vänner är ganska anti pinsamma tysnader. Det är skönt. Ska jag vara helt ärlig så tror jag inte riktigt att tystnader är våran grej. Det tyckte nog inte Olivias mamma och pappa heller, som sov några rum bort. (Läs försökte sova några rum bort)

Vaknade vid tolv i morse (jaa, tolv är i morse) av att Olivias lillasyster låg och babblade med en sovande Olivia. Jag undrar hur hon lyckades föra en stimulerande konversation med de små lätena som Olivia i sitt tillstånd gav ifrån sig.
Jag berättade senare för Olivia vad jag vaknat av. Hon svarade "jag vaknade av att Maya kröp på mig. Jag trodde att det var du först". Det var intressant tyckte jag. Jag tror att Olivia har missuppfattat min förmåga att känna av folks behov av privat sfär när dom sover.