enjulia

Halloj igen, nu är jag hemma efter mitt Stockholmsbesök. Det blev ingen gitarr tyvärr, jag ägnade i stället tiden åt att snylta på Karins pengar genom kopiösa mängder thaimat och att löka Twilight i hennes tvsäng.

Just nu ligger jag och undrar varför det luktar kaviar i hela mitt rum, samtidigt som jag lite oskyldigt nynnar på Feliz Navidad. (Som förresten var Tjollans favoritlåt i fyran. Jag har bevis i en gammal mina vännerbok! Too bad för henne att hon bara fick lyssna på den på julen)

Jag skrev på gummianka (som jag sådär lite provisoriskt kallade min story för i ett tidigt stadium, men som levt kvar i vissa kretsar) hela vägen på tåget hem. I utkorgen för mina sms. Jag är nya Rowling.

Förresten så hoppas jag att budskapet i rubriken på Skalman skryter framgick som ironiskt. Det var det. För jag garvar bara jag tänker på det. Jag är ganska tragisk.