Måndag, matte och svullnad.
Det är ganska trevigt att vara mig just nu. Fast bara ganska.
Jag sitter i soffan iklädd mjukisbyxor och munktröja. Datorn i knäet. Den är varm. I övrigt är det kallt hemma hos mig. Kallt i skolan. Kallt överallt. Min dator är en oas. Den är även en flykt undan från matteböckerna som ligger utbredda på bordet framför mig. Det är mindre än en månad kvar till nationella och en del att göra fram tills dess. Dessutom prov på geometri på fredag. Det är så att man nästan hoppar ur mjukisbyxorna av glädje.
Det var en skön dag idag. Idrottsteori på morgonen, sen svenska, där vi snackade om kroppsspråk, och sen matte. Satt i bibblan med Borka och Malin. Fick alldeles för lite gjort. Efter skolan tog jag bussen till fredsgatan och när jag var på väg hem kom jag att tänka på att idag är sista dagen för att hämta ut biljetterna till Globen Horse Show.
Fick lite brottom och försökte få tag i Nettis och Tjollan på telefon för att försöka samordna med biljetterna som skulle tas ut. De var båda "sjukskrivna" och verkade tävla lite om vem som mådde sämst, och det var jobbigt för dom att ta sig ned på stan så det hela slutade med att jag fick gå till banken där Jeanettes mamma jobbar och låna fyra hundra kronor av henne. Omständigt, men det löste sig och nu har jag biljetterna.
Jag har varit på väg att bli sjuk sedan i lördags när jag, Philip och Nuri satt på Ösmos tågstation och väntade i typ tre år, i kylan, mitt i natten, men det känns bättre nu. Jag utgår ifrån att det beror på min och Mias ytterst avslappnande spakväll igår, med bubbelbad och ansiktsmask i hennes nya hus. Frös visserligen häcken av mig på vägen hem..
På tal om hälsa så fick jag en chock idag. Jag träffade Philip i korridoren som jag brukar ibland, men jag tyckte att han såg lite konstig ut. "Vad konstig du ser ut i håret" säger jag och försöker fixa till luggen, men då uppmärksammar han mig om näsryggen mellan hans ögon.
Den var helt uppsvullen, näsryggen hade typ jäst ut ända till inre kanten av hans ögon och jag blev grymt skärrad när jag insåg det. Inte så mycket just då, men när han hade stuckit iväg, lite sur över min chockade min och mina ojande "men du ser jättekonstig ut! du måste gå till sjuksyster!", så hamnade jag typ i chocktillstånd och var typ till och med tvungen att sätta mig ned.
Jag har märkt tidigare att jag har svårt för svullnader (men varför liksom? Det kanske är som att vissa har svårt med blod...) men att jag skulle reagera sådär trodde jag aldrig. Jag mår typ illa nu när jag tänker på det, men det kanske är delvis för att jag ätit massa vit choklad, eller för att jag tänker på min svullnad efter att jag stukat foten samtidigt..
Nu börjar det här inlägget bli grymt förvirrat. Jag har blivit så dålig på att avsluta mina inlägg nu för tiden. Jag bara försvinner iväg ... Aja. Jag gör väl det igen då. Måste lugna mig, blev lite chockad igen ...
Jag sitter i soffan iklädd mjukisbyxor och munktröja. Datorn i knäet. Den är varm. I övrigt är det kallt hemma hos mig. Kallt i skolan. Kallt överallt. Min dator är en oas. Den är även en flykt undan från matteböckerna som ligger utbredda på bordet framför mig. Det är mindre än en månad kvar till nationella och en del att göra fram tills dess. Dessutom prov på geometri på fredag. Det är så att man nästan hoppar ur mjukisbyxorna av glädje.
Det var en skön dag idag. Idrottsteori på morgonen, sen svenska, där vi snackade om kroppsspråk, och sen matte. Satt i bibblan med Borka och Malin. Fick alldeles för lite gjort. Efter skolan tog jag bussen till fredsgatan och när jag var på väg hem kom jag att tänka på att idag är sista dagen för att hämta ut biljetterna till Globen Horse Show.
Fick lite brottom och försökte få tag i Nettis och Tjollan på telefon för att försöka samordna med biljetterna som skulle tas ut. De var båda "sjukskrivna" och verkade tävla lite om vem som mådde sämst, och det var jobbigt för dom att ta sig ned på stan så det hela slutade med att jag fick gå till banken där Jeanettes mamma jobbar och låna fyra hundra kronor av henne. Omständigt, men det löste sig och nu har jag biljetterna.
Jag har varit på väg att bli sjuk sedan i lördags när jag, Philip och Nuri satt på Ösmos tågstation och väntade i typ tre år, i kylan, mitt i natten, men det känns bättre nu. Jag utgår ifrån att det beror på min och Mias ytterst avslappnande spakväll igår, med bubbelbad och ansiktsmask i hennes nya hus. Frös visserligen häcken av mig på vägen hem..
På tal om hälsa så fick jag en chock idag. Jag träffade Philip i korridoren som jag brukar ibland, men jag tyckte att han såg lite konstig ut. "Vad konstig du ser ut i håret" säger jag och försöker fixa till luggen, men då uppmärksammar han mig om näsryggen mellan hans ögon.
Den var helt uppsvullen, näsryggen hade typ jäst ut ända till inre kanten av hans ögon och jag blev grymt skärrad när jag insåg det. Inte så mycket just då, men när han hade stuckit iväg, lite sur över min chockade min och mina ojande "men du ser jättekonstig ut! du måste gå till sjuksyster!", så hamnade jag typ i chocktillstånd och var typ till och med tvungen att sätta mig ned.
Jag har märkt tidigare att jag har svårt för svullnader (men varför liksom? Det kanske är som att vissa har svårt med blod...) men att jag skulle reagera sådär trodde jag aldrig. Jag mår typ illa nu när jag tänker på det, men det kanske är delvis för att jag ätit massa vit choklad, eller för att jag tänker på min svullnad efter att jag stukat foten samtidigt..
Nu börjar det här inlägget bli grymt förvirrat. Jag har blivit så dålig på att avsluta mina inlägg nu för tiden. Jag bara försvinner iväg ... Aja. Jag gör väl det igen då. Måste lugna mig, blev lite chockad igen ...
Kommentarer
Trackback