enjulia

Jag tröttnade på min blogg så jag gjorde om den. Resultatet blev otroligt nytänkande - en färgexplusion i originell gråskala. Och Georgia. Jag och Georgia har ett stormigt on-and-offörhållande men nu ska vi se om det kan hålla lite längre.

Whatevah. Sitter i matrummet med altandörren öppen. Det är kolsvart ute men man hör fortfarande syrsor. Jag har tänt värmeljus. Och lyssnar på Jaqueline med The Coral.

Pratar med Karin på msn. Hon flyttar hem i september. Flyttar hem med hela storasyster-heten, för sista gången antagligen och bara för ett kort tag, men ändå. Jag är lite naiv och lillasysterig kanske men jag får visioner av att vi ska sitta i hennes rum när det höststormar utanför fönstret och spela TVspel på hennes TV, spela gitarr tillsammans och sjunga stämmor i vardagsrummet och att jag ska prata med henne om skolan och om hennes jobb och om våra liv. Och kanske hyra film ibland och vara lite systrar sådär som vi aldrig riktigt varit för att jag alltid har varit så liten och dum när hon bott hemma innan.

Sen ska jag måla om mitt rum och hänga upp mina gitarrer på väggen. Inte att förglömma.

Fast just nu känns själva gitarrerna och musiken som en ganska jobbig grej för jag failade sönder på ensemblen igår, sånt får mig att vilja sluta hålla på med musik över huvud taget och bara åka till Norrland och gömma mig där tills alla glömt mig här. Min tröst är att jag aldrig sagt att jag är bra på något i alla fall. Jag sökte in på sång. Jag är ingen musiker. Amen.

Nu ska jag fortsätta min mindfulness här och sen ska jag släcka ljusen och gå och lägga mig. Fast först ska jag krama min mamma för hon är söt. Au revoir!