"Hej jag heter Julia och jag är en get" (Är du nöjd med rubriken nu Borka?)
Nu är det såhär. Att bussen går 42 och 12 över varje timme. Jag skulle ta 42 för att hinna fram till första lektionen första dagen på vårterminen. Och såhär såg min morgon ut efter att jag bloggat senast.
09.35 Julia står framför spegeln och sjunger och dansar med sin hårsprayflaska
09.36 Julia ser klockan. De mycket vackra och rena tonerna brister ut i ett "SKIIIIIIIIIIIIIT!"
09.36 Julia springer ut i hallen och kastar på sig ytterkläder. Drar på sig fel sko på fel fot. Inser att plånboken med busskortet är borta. Skiter i den, kastar sig ut genom dörren, låser.
09.38 Julia går väldigt fort längs Mörbyvägen i rädsla att halka
09.39 Julia kollar på klockan, utbrister ännu ett diskret "SKIIIIT" och börjar springa
09.39 Julia halkar på banantorget
09.40 Julia springer vidare. Nån har bakat bullar, det luktar bullar på hela Fredsgatan. Fan! Julia stannar, sniffar, springer vidare.
09.41 Julia har nästan kommit fram till busshållplatsen och ser bussen komma på håll. Hon bestämmer sig för att börja gå och går stolt in i busskuren
09.41 Julia utför en diskret segerdans på busshållplatsen men slutar kvickt då hon märker att småbarnsmamman med barnvagnen glor
09.42 Bussen rullar in vid hållplatsen och Julia stiger på.
Ibland känns det som om mitt liv skulle göra sig väldigt bra som ett spel för barn. "Julia ska till skolan". Jag tänker ett klassiskt spel med tärningar och prickar som pjäserna ska gå på. Start i min säng och mål i skolan. Och på var tredje prick står det typ "du hinner inte äta frukost och energin är helslut. Dina följande två slag kommer att vara värda endast hälften av tärningsprickarna", "SKIT! Du har tappat bort dina två cyklar. Stå över två kast för att komma på en riktigt bra ursäkt för att få Jeanette att gå med på att skjutsa på pakethållaren", "Du har läst fel på schemat och börjar inte förrän om en timme. Ditt nästa slag kommer att räknas dubbel", och, om man har riktigt otur; "Mor och far lyckades inte väcka dig i morse. Du försover dig till halv ett - game over".
Jag tror att det skulle vara ett väldigt underhållande men också väldigt sorgligt spel. Underhållande för att det ur en annans synvinkel säkert skulle kunna verka fånigt och sorgligt eftersom att jag spelar det i en verklig tappning varje vardagmorgon.
Det är inte lätt att vara mig.
mycket nöjd med rubriken :)