enjulia

Försov mig i morse. Man fick jobba hemma på textkommunikationen om man ville (och jag hade ett svårt kval igårkväll när jag valde mellan att stanna hemma och att ha textkommunikation) så jag behövde inte masa mig upp till skolan förrän klockan nio. Jag hade planerat att gå upp klockan sju för att kunna ha en lugn och skön morgonstund med te och musik, men.. Ja.

Jag tror att jag efter mycket om och men lyckats skaffa mig en inbyggd väckarklocka i alla fall. Sådär som vissa har, som vaknar automatiskt den tiden de ska. Eller at least KAN vakna den tiden de ska. Men nu är det perfekt, jag kan vakna hur enkelt som helst - två timmar efter utsatt tid.

Wohoo.

Så klockan tre minuter över nio vaknade jag. Bussen går, som jag nämnt tidigare i veckan, tolv över.

Återigen, wohoo.

Jag flög upp ur sängen med målet att försöka hinna med bussen ändå. En snabb titt i spegeln krossade mina planer och jag bestämde mig för att satsa på 42-bussen i stället. Och dum som jag är skulle jag såklart starta datorn och lyssna på musik ett tag, när jag ändå hade så lång tid kvar tills bussen gick. Jaja. Det blev lite slimmat med tiden men jag slapp i alla fall halkspringa över trottoarerna, som var halare idag än igår trots att någon vacker själ hade ägnat lite tid åt att sanda dem.

Jag tänker alltid så bra när jag går ensam sådär på morgonkvisten. Jag tänker antagligen ganska mycket i allmänhet, om jag ska lita på vad jag fått höra. Just denna morgon spruttade mina tankar iväg när jag såg en gammal man som stod och glodde ned i en soptunna utanför ålderdomshemmet. Varför, undrade jag. Sen kom jag fram till den logiska slutsatsen att han antagligen tänkte sno något ur den. Det kändes mest trovärdigt. Och via den tanken tänkte jag vidare och undrade hur många av de som bor på det ålderdomshemmet som är kriminella. Som gjort något kriminellt i sina dagar. Det låter som en ganska konstig tanke sammankopplad med söta gubbar med pressveck och rutiga baskerkepsar, men egentligen. De har ju levt längst, haft flest tillfällen. Borde inte de vara dem med högst kriminalitet i samhället?

Jag drog slutsatsen att så måste det vara.

Gud vad jag skriver. Jag tror att mitt huvud är inställt på det välbekanta läget "ordbajsa", som jag ställde in det på för en halvtimme sedan då jag satte mig här i skolbiblioteket för att svara på de tusen frågor om källkritik som vi fått inom historian. Roligt.

Jag väntar på att Tjollzing ska sluta, för då ska vi dra till Haninge Centruum. Jag har varit där sedan vi såg på Idolerna där. Ska försöka hindra Tjollan från att kyssa marken där scenen stod.

Tills vidare, hare bra.