enjulia

Idag fick Jackie komma hem från sjukan.

Jag tror att jag är ganska mesig när det gäller min hund. För under tiden hon har varit borta har jag börjat gråta så fort jag hört en sorgsen låt, kollat lite extra länge på alla glada (friska) hundar jag mött på gatan och till och med försökt berätta för henne via telepati hur ledsen jag är över att hon måste ligga ensam och ha ont.

Idag åkte jag och pappa in till Kungens Kurva och hämtade henne. Det var en liten nedstämd tös med matt blick och hängande svans som vi hämtade på djursjukhuset. Hon tryckte sig mot mitt ben och ryckte till vid minsta plötsliga ljud, som om hon förväntade sig att någon när som helst skulle komma och ta ifrån henne från oss igen.

Jag fick sitta och hålla bak en arm mellan sätena för att se till att hon inte föll i bilen. Hela vägen hem. (Även om hon låg ned)

Framme i Nynäs skulle pappa hämta ut recepten på Apoteket innan det stängde och så satt jag där i en kall mörk bil med en matt lillhund i bagageutrymmet bakom mig. 

Det kändes inte udda över huvud taget när jag började prata med henne. Det kanske hade gjort det om det inte känts som om hon faktiskt lyssnade. 

Jag tror att jag är lite mesig när det gäller mina djurisar. Men grejen var att då kändes det inte ens konstigt att jag satt och med ord berättade för min labradortik att jag vet att det gör ont, men kommer bli bättre, det ska bli bra nu, jag lovar. Och jag vet att jag är mesig men när jag sa detta (för jag satt och förklarade för henne ganska länge hur bra det skulle bli) så lade hon stundvis huvudet på min arm. Inte för att stödja sig, hon la knappt någon vikt alls, utan bara för att lägga huvudet där.

Och jag vetefan om en trött nyopererad bushund kan urskilja tårar i mörka bilar under marskvällar, men när jag sa "Förlåt för att vi lämnade dig ensam" lyfte hon ansträngt upp ena frambenet, och efter att ha tappat balansen några gånger och satt ned den igen lyckades hon hålla sig stadig och la då upp tassen på min arm.

Shit vad jag är blödig. Verkligen patetisk när det gäller Jackie. Men typ. Det kändes som att hon sa att det var okej.