Det vore skönt att vara normal

Ibland funderar jag på hur jag alltid lyckas få allt att bli så krångligt. Om jag såg mig själv på en film skulle jag antagligen bli irriterad på mig själv för hur jag lyckas finna sätt att få minsta grej att bli invecklad, djup och svårt.

Jag är inte deprimerad och inte svår på det sättet att jag alltid lyckas vända bra saker till dåliga. Jag har bara den tendensen att varje gång jag får en uppgift göra den till svårare än vad den är. Ibland tror jag att det är meningen med mitt liv.

Jag skulle gärna vilja vara en person som är oavancerad i huvudet.

Och vad är bakgrunden till att jag skriver dethär? Vi fick en uppgift på historian för några månader sen. Vi skulle göra en muntlig redovisning. Vi hade typ över tio lektioner på oss.

Med lite passande överdrifter kan man påstå att jag gjorde hela i natt.

Jag har under det senaste året läst ett ämne som heter Estetisk Orientering. Jag har haft hög frånvaro inom det ämnet och måste komplettera det. (Från början - hur lyckas en människa med det?) Kompletteringen skulle innebära fyra moment - man skulle måla en bild, göra en skulptur, välja en låt och göra rörelser som alla beskrev känslan längtan.

Redan här, heh.

Vad roligt.

Så väljer jag att vända längtan till saknad, för att jag tycker att jag kan referera bättre till det och att saknad faktiskt är en sorts längtan.

Jättebra Julia. En normal människa hade hittat på något den längtar efter - typ bullar eller sommaren, och gjort uppgiften. Oavancerat och asbra. Självklart ska jag göra ett undantag för att kunna engagera mig mera känslomässigt. Alltid engagera sig känslomässigt. "Det blir ju bättre konst då".

Men det är inte nog här. Jag får brottom och måste springa till tandläkaren innan jag lyckats redovisa mina rörelser. Min musik har jag valt, men upptäcker att jag inte har den på datorn när jag har alldeles för brottom att komma ifrån skolan.

Och på något sätt lyckas jag lova läraren att jag ska filma rörelserna och skicka till henne.

Filma! Åh vad jobbigt att göra rörelser men vad roligt att filma, tänker jag. Jag ska ha massa effekter på filmen och den ska verkligen ge rätt känsla och ...

Så har jag gjort det igen. Gjort något väldigt. Enkelt. Väldigt. Avancerat.

Jag borde söka hjälp.

Kommentarer
Postat av: Nettis

Ulla, jag kan vara din väl behövda psykolog


Kommentera:

Jag heter:
Kom ihåg mig

MSN:

URL:

Min kommentar:

Trackback