September.
Händerna nedkörda i fickorna, snabba tygskosteg över asfalten. Nytorra vägar i mörka kvarter. Tidig septembervind rivandes i de hårtestar som frigjort sig ur knuten.
Det är rädsla och det är kärlek och det är detdär med att vara duktig. Det är detdär med att vara sjutton men inte ha någon koll någonstans. Detdär med frågan som ekar fram och tillbaka och upp och ned tomma men ändå så fulla närallavännernagåtthemkvällar som denhär.
Hur mår du egentligen.
Det är rädsla och det är kärlek och det är detdär med att vara duktig. Det är detdär med att vara sjutton men inte ha någon koll någonstans. Detdär med frågan som ekar fram och tillbaka och upp och ned tomma men ändå så fulla närallavännernagåtthemkvällar som denhär.
Hur mår du egentligen.
Kommentarer
Trackback